Den ena klimatinsatsen efter den andra

Fjärrvärmen som Kervo- och Sibboborna använder blir hela tiden klimatvänligare. I Kervo biokraftverk tas en rökgaskondensor som minskar utsläppen i drift 2021, och användningen av torv upphör helt. I Söderkulla ersätts fossil naturgas med förnybar träpellets.

TEXT: PEKKA KARPPINEN

Kervo Energi-koncernen går med målmedvetna steg mot en klimatneutral energiproduktion. Av den värme och el vi själva producerar kommer 80-90 % från förnybara energikällor. Under 2021 kommer andelen förnybar energi att öka ytterligare.

”Svårast men inte nödvändigtvis dyrast är de sista 10-20 %en. Men vi jobbar hårt för att hitta en lösning också på den biten”, försäkrar VD Jussi Lehto.
Vi måste kunna få ner kolbalansen till noll genom hederligt arbete och inte genom tricksande, även om det tar lite längre tid. Vår målbild är att ta ansvar genom det vi gör: genom att investera i miljövänligare produktion och ta fram nya tekniska lösningar.

”Vi vill på riktigt få ner våra koldioxidutsläpp. Jag vill inte gå in i en debatt om vad utsläppen i Kervo och Sibbo har för betydelse jämfört med utsläppen i Indien. Vi gör vad som står i vår makt.”

Insatser för klimatet ger i dagens läge inte längre någon särskild affärsekonomisk fördel. Kunderna utgår automatiskt från att ett smart energibolag sköter sitt jobb på ett hållbart sätt. Om förväntningarna inte uppfylls är bolaget i blåsten.

Milstolpar på en lång väg

I Kervo slutade vi använda stenkol redan 2001, då värmecentralen i Överkervo konverterades till träflis. Vi började medvetet minska koldioxidutsläppen i hela energibranschen samt i vissa andra industrigrenar år 2005, i och med EU:s utsläppshandelssystem.

Vi tog ett stort kliv mot klimatneutralitet 2009, då biokraftverket som huvudsakligen drivs med inhemskt trädbränsle stod färdigt. Vi har inte producerat värme med tjock eldningsolja sedan 2014.

”I våra spetsvärmecentraler använder vi fortfarande naturgas de kallaste vinterdagarna, men inom basproduktionen har vi i praktiken helt frångått naturgas. Vi utreder också möjligheten att ersätta naturgas med biogas”, säger Lehto.

År 2016 började vårt stora solkraftverk glimma vid Lahtisleden. Det har hela 774 paneler, och våra elkunder har möjlighet att boka en eller flera av dem för eget bruk. Över hälften av panelerna har redan gått åt.

”Vi vill utvecklas inom utnyttjandet av solenergi och även där ligga i framkant av den tekniska utvecklingen. Vi har planer på att öka produktionen av solkraft i både Kervo och Sibbo. Vi är också med i vindkraftsprojekt.”

År 2017 drog vi en fjärrvärmestamledning från biokraftverket under motorvägen, så att också invånarna i Nickby i Sibbo fick tillgång till biofjärrvärme.

In med pellets – ut med torven

När den nya pelletsvärmeanläggningen står färdig 2021 blir fjärrvärmen i Söderkulla förnybar till 85 %. Naturgas behövs enbart när förbrukningen är som högst. Koldioxidutsläppen minskar med cirka 5 000 ton per år. Den här investeringen gör att fjärrvärmeproduktionen i Sibbo närmar sig klimatneutralitet jämsides med Kervo.

I Kervo biokraftverk har man blandat in torv i träflisen. Svavlet i torven håller pannan renare och skyddar den mot korrosion. Under kraftverkets första tider var torvens andel av bränslet över 40 %, numera är den nere i 15 %.

När klimatmedvetenheten ökat har torven fått dåligt rykte i den energipolitiska debatten, eftersom den definierats som icke-förnybart bränsle. Bland annat har Sitra fört fram att användningen av torv för energiändamål borde upphöra i snabb takt för att Finland ska nå klimatneutralitet fram till 2035. Förutom det politiska trycket rubbas torvens ställning också av att de ekonomiska villkoren förändras.

”Prisuppgången på utsläppsrätter har gjort att förbränning av torv är ett sämre alternativ för oss än förbränning av trä. Det här gjorde det lättare för oss att besluta att avstå från torv redan 2021”, förklarar Jussi Lehto.

Vi har också hittat en tekniskt genomförbar lösning till vettigt pris genom vilken svavlet i torven kan ersättas med kemiskt svavel som matas in i pannan.
Lehto vill inte i första hand föreslå att användningen av torv borde förbjudas i lag på samma sätt som stenkol.

”Personligen är jag lite besviken över att torven har råkat i så hårt blåsväder, både politiskt och opinionsmässigt. Med tanke på försörjningsberedskapen skulle energitorv ändå vara ett riktigt bra bränsle för Oy Finland Ab.”

Tryggad tillgång till trä

I vår produktion kommer torven helt och hållet att ersättas av träflis. Vi måste få ut full effekt från biokraftverket för att kunna tillgodose värmebehovet i Kervo och Nickby. Trä och torv har ungefär samma energitäthet. När biokraftverket körs på full effekt går det åt ett långtradarlass flis i timmen.

Innan vi beslutade att avstå från torven försäkrade vi oss om att det finns tillgång till mer träflis inom rimliga transportavstånd. Det hör till våra verksamhetssätt att ingå mångåriga avtal med bränsleleverantörerna.

”I matbutiken kan det finnas en lapp på hyllan där det står att en viss produkt tillfälligt är slut och att det kommer mer om en vecka. Vi kan inte meddela Kervo- och Sibboborna i januari-februari att nu är fjärrvärmen slut och ni får mer i mars.”

Vårt mål är att även i fortsättningen köpa trädbränslet i hemlandet, från skogsbolag och sågar och lokala skogsvårdsföreningar. Om vi någon gång skulle bli tvungna att importera trä, skulle vi kräva intyg på att det är producerat och förädlat på ett hållbart sätt.

I Kervo och Sibbo stöder sig biovärmeproduktionen alltså starkt på trä, som skyfflas in i pannan i form av antingen flis eller pellets. På sista tiden har man också börjat tala om vedeldning i mer kritiska ordalag. En del klimatdebattörer är rädda att den ökade användningen av trä för energiproduktion ska försvaga Finlands kolsänkor.

”Inom fjärrvärmeproduktionen är det ont om klimatneutrala alternativa energikällor. Om träets status som förnybart uppvärmningsbränsle utmanas, kan det leda till att vi tar ett steg bakåt”, menar Lehto.

Fördomsfritt framåt

I januari 2021 tar vi i drift en ny rökgaskondensor i biokraftverket som gör produktionen energieffektivare och minskar utsläppen. Energin i den spillvärme som tas till vara med hjälp av kondensorn motsvarar nästan en fjärdedel av kraftverkets toppeffekt.

De årliga koldioxidutsläppen minskar med en tiondedel. Behovet av vatten i produktionen minskar med cirka 30 000 kubikmeter.

Tillsammans med Neste och Borealis samt Fortum och Helen utreder vi möjligheterna att utnyttja spillvärme från Sköldvik i Borgå. I Sköldvik finns Nordens största kluster av oljeförädling och petrokemisk industri. Spillvärmen från Sköldvik skulle täcka en fjärdedel av hela huvudstadsregionens värmebehov, och värmen skulle också räcka till för Kervo och Sibbo.

Efterfrågeflexibilitet samt utveckling av fastighets- och processautomation erbjuder ytterligare möjligheter till klimatneutrala och effektiva energilösningar. Kännetecknande för nästan alla nya lösningar är att de behöver el för att fungera. I Finland finns klimatvänlig el att tillgå dels från förnybara energikällor, dels från kärn- och vattenkraft.
”Vi kartlägger möjligheterna att utöka våra vattenkraftsandelar och vi är också med i kärnkraftsprojekt. Själv anser jag att vi förlorar den globala kampen mot klimatförändringen om vi inte söker utsläppsfria lösningar även i stor skala”, säger Lehto. ∎